Tallnäset

Oktober 2013, av Mattias Ahlenhed

Häromdagen fanns det en liten annons, njae, snarare en kungörelse, på Allehanda.

Texten informerade om att SCA vill ta upp en bergtäkt i Tallnäset. Tallnäset ligger just söder om Storsjön, någon mil öster om Näsåker och några kilometer ifrån Grundtjärn i Ö-viks kommun. Själv bor jag inte i området, men tycker området och dess natur är mycket vackert.

För Er som inte vet så mycket om området kan jag berätta att om man väljer att ta någon av skogsvägarna söderut, upp på bergen, så kan man få en helt fantastisk utsikt över en otroligt vacker natur; Storsjön breder stor och trolsk ut sig, omgiven av skogsklädda näs och berg som i soldiset ter sig guldfärgade av höstens alla färger. Mellan bergen rinner ett flertal strida bäckar och dessa bäckar, som ingår i Storsjöns vattensystem, ingår i sin tur tillsammans med de flesta av sjöarna i denna del av Ångermanland, i Ångermanälvens vattensystem.

Här ska SCA ta upp en bergtäkt på 1 miljon ton sten.

Jaha”, kanske någon muttrar, ”och vad är det med det då?”

Jo, svarar jag – kan någon föreställa sig hur mycket sten 1 miljon ton sten är? Jag själv har svårt få en bild av ”1 miljon ton sten”, men har via gammalt skräp i skallen och google lyckats få in några jämförelser i huvudet.

Några jämförande exempel:

Världens tredje största pyramid, Solpyramiden i Mexiko, består av tre miljoner ton sten.

Riksgropen – jättehålet framför Riksdagen, där arkeologiska utgrävningar genomfördes under flera år – omfattade bortforslandet av några ton sten och grus.

En miljon ton sten, med en beräknad densitet på ca. 2,7 (granit/gnejs och liknande) gör att  en miljon ton sten omfattar ca 375000 kubikmeter. Det blir 350 jätteblock om 10x10x10 meter. Skulle blocken täcka kommunhuset i Sollefteå skulle de tillsammans vara 100×100 meter och 37 meter högt…

Även OM jag i hastigheten skulle räknat lite fel kan man konstatera att hålet söder om Storsjön skulle bli helt förbannat stort!

Vän av ordning” kan i detta läge påpeka ett flertal saker såsom tex. Vi har ju alltid tagit sand, grus och sten i åsar och berg”, vad gör det att ta bort ett helt eller halvt berg”eller därute bor ju nästan ingen – vi måste ju offra något för vår bekvämlighet och vårt moderna samhälle”.

Jag ska bemöta dessa åsikter, men först måste jag redogöra för några egna.

Jag har aldrig varit en konsekvent nej-sägare gällande vindkraft, jag anser tvärtom att vindkraft kan vara ett bra alternativ till vissa av de energiproduktionsmetoder som idag står till buds. Däremot har jag åsikter om var elen tillverkas i förhållande till var den konsumeras, att Norrland redan producerar långt över sin del av elen i landet genom vattenkraften, att kommunerna får för lite tillbaka – både i form av avgifter, jobb, skatter och infrastruktursatsningar – särskilt i förhållande till vad allt kommer att kosta i längden…  

Men mitt största bekymmer kring vindkraft – kanske för att jag inte påverkas själv – är inte rotorbladsljud, blinkande lampor och andra obehagligheter, utan det är och har varit den miljöpåverkan vindkraftsverks uppförande utgör; breda sår genom markerna i form av långt bredare vägar än vanliga skogsvägar – där mo och morän tillsammans med myrmark och bäckar, för generationer påverkas negativt. Bergtäkter är en konsekvens av betongfundament och vägar.

Om vi går tillbaka några generationer hade man i södra Sverige en ganska praktisk syn på moränåsar. De utgjorde, ansågs det, otroliga lager av sand, morän och småsten – allt var lättillgängligt och allt som behövdes – beroende på hur långt vi går tillbaka – var spadar och skottkärror eller senare grävmaskiner och lastbilar. Det som var lätt att få tag på var också billigt. Var man dessutom som markägare – privat eller offentlig – fiffig nog att använda en uppbruten ås en gång till, som soptipp, ja då hade man ju utnyttjat de meningslösa raderna av åsar som inlandsisen lämnat efter sig, på allra bästa sätt…

Detta sätt att tänka började sakta ändras – åsarna visade sig (detta hade geologer vetat och påpekat i åratal utan att någon lyssnat) både binda och rena vatten – ja de utgjorde själva tratten OCH reningsfiltret för vårt grundvatten och reglerade dessutom på flera håll, beroende på geologiska och hydrologiska förutsättningar, sjöars halter av tungmetaller, gifter och surhet.

En aldrig sinande ström av utveckling och framsteg ledde till att man började skapa grus av berg istället, när de billiga åsarna blev svårare och svårare att exploatera. Men, är det då problemfritt att ta bort berg eller delar av berg? På en universitetskurs, grundkurs, i geologi  för över 20 år sedan påpekade en docent det följande:

Ett berg binder vatten. Ett berg binder vatten med tungmetaller i sig. Ett berg har, fast över otroligt lång tid, en filtrerande funktion på vatten. Många tänker kanske – ”ja, men det måste ju gälla de sedimentära arterna som släpper igenom vatten”,  men det gäller faktiskt de flesta bergarter.

Berg binder och renar inte bara vatten – berg har också en påverkan på mikroklimat och klimat i större sammanhang. Det som förr ansågs som science-fiction – att tex. skapa termalberg i öknen för att kyla ner omgivande terräng och luft och på så sätt skapa vatten, men också för att gynna flora/fauna – är idag något verkligt. Alla som har en trädgård, eller som föredrar det bekvämare sättet att betrakta trädgårdar som TV erbjuder, vet att en sten jämte en växt både kan ge värme, kyla och vatten. Långt tillbaka visste bönder runt om i landet att vissa bergssluttningar aldrig hade potatis som förstördes av vårfrosten och det är samma kunskaper kring termalberg – alltså bergs förmåga att binda värme – som gör att lilla Gränna numera har vinodlingar, då klimatet där mer eller mindre är ett medelhavsklimat i miniformat.

När vi ser en bergtäkt ser vi oftast ett mycket stort hål, med vatten i. Vi ser de uppenbara såren i naturen, men vi ser inte alltid de förstörda eller uttorkade bäckarna, den döda mikrofaunan, de försvunna fiskarna och tänker därför inte på just detbergets öde. Men kopplingen mellan de större frågorna såsom klimat, vattentillförsel i en älv och grundvattnets kvantitet och kvalitet (som vi ofta tar för givna) och mycket mer –  det bortser vi ifrån.

Utan att vilja pådyvla någon annan problemet kring bergtäkter, skulle det på sätt och vis vara önskvärt att SCA:s styrelse och större ägare – ja alla storbolags – själva kunde påverkas och få en täkt i närheten av sitt boende, sitt sommarparadis. Men det skulle nog vara svårt att ”få ekonomi” i det, ja även svårt att erforderliga politiska beslut för detta – för hur ofta hör man talas om hela berg som ska tas bort på spanska solkusten eller på Rivieran?

Publicerad i Inlägg
  • Anita47

    http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2435

    Kan berätta att ett yttrande mot denna gigantiska bergtäkt har skickats in av alla boende i Omsjö till Länsstyrelsens Miljöprövning ; de är vi som mest kommer att beröras av denna bergtäkt.

    Anita Berglund

    Omsjö Näsåker

 
Du måste vara inloggad för att rösta!